Hejsan bloggen !

Kom nyss hem från en myskväll hemma hos emelie. Först mötte jag linn vid tobak och sedan gick vi hem till jennifer och hämta kakpengar. Sen hämtade min mamma oss och vi åkte till eketrä där vi mötte dessan, och sedan gick vi hem till emelie, åt pizza och såg film och många skratt.. Men nu ska jag ta och äta någon och glo film. Skriver imorgon :*

Varför är det så att man inte inser vad man har förrän man förlorat det?
DEt har hänt så Mycket, vI har bråkat en heL del. Nästan det enda vi gjort, 70 % av vår tid. Men även om dem 70 procenten har övertaget och vunnit och gjort så vi nu inte pratar längre. Så är de dem 30 procenten som jag saknar som fan, dom 30 procenten jag inte kan leva utan. Du har fått mig att gråta, du har fått mig att le. Du har fått mitt hjärta skrika av glädje och sorg. Men trots allt det här så älskar jag dig hur jävla mycket som helst. Ingen annan duger för mig. Du är den enda för mig. Jag vet att jag gjort bort mig och provocerat dig och inte pratat med dig när jag varit sur. Men jag ångrar det. Förlåt, förlåt för allting jag gjort. Jag ger mig nu, du vinner. Jag älskar dig och hoppas att du tar ditt förnuft till fånga och börjar prata med mig igen. För det är oss det handlar om, det är vi. Jag saknar dem vi kan vara, dem vi var i somras. Och jag vet att det kan bli så igen, om vi båda bara vill..

// mäända